En småintressant debatt i tidningen Dagen angående de tuffa förhandlingarna i USA om höjt lånetak. Först kommenterar Birger Thureson, lite från vänster, och sympatiserar med president Obama och verkar mena att republikaner och Tea Party-rörelsen är att klandra för deras ovilja att gynna de sämst ställda i landet.
Sedan får han kritik, lite från höger(?), av Pelle Poluha och Annette Westöö som menar att Tea Party-rörelsen inte handlar utifrån girighet utan att det handlar om olika samhällssyn. Att det det handlar om Big Government vs Limited Government.
Men, tro det eller ej, jag tycker att båda sidorna missar att kommentera det som faktiskt händer…
Vänsteranalysen blundar för elefanten hästen i rummet och tror att fortsatta krig är Change
Jag tycker det är lustigt att Thureson försvarar Obama på ett sätt som han nog inte skulle gjort om det var George Bush Jr som var president, trots att Obama alltmer uppträder som en trojansk häst utsänd från republikanerna. I vilket fall som helst så driver Obama samma, och ibland en hårdare, politik än sin föregångare. En tredje Bushpresident helt enkelt. Men med mörkare hudfärg. Och det är väl det man ibland låter sig luras av. Läs gärna denna kritiska artikel om Obama: Worse Than A Third Bush Term? Och en annan kritisk analys finns här skriven av Scott Bidstrup. Eller som någon elak(?) tunga uttryckte det: Uncle Tombama.
Högeranalysen tror att övervakning är frihet och att höjda krigsutgifter är att dra ner på kostnaderna
Samtidigt tycker jag att Poluhas och Westöös påstående att Tea Party-rörelsen skulle stå för ”limited government” är aningslöst. Republikanerna har ju i motsats till sitt rykte röstat igenom en ofantlig ökning av statens utgifter - och av statens möjligheter till inblandning i den enskilde medborgarens liv. Big government on steroids skulle man kunna säga. Fast det är militär och övervakning (lagen som smygs igenom i skuggan av budgetförhandligarna - och som naturligtvis kostar en massa pengar) inom landet som får pengar, medans social välfärd skärs ner. (Men det finns ljusglimtar angående neddragningar av militärutgifterna inom Tea Party-rörelsen.)
(Lite off topic men vad jag tycker om Obamacare kan ni läsa här.)
Varför missar man så grovt i sina analyser?
Men varför lyckas inte våra skribenter och debattörer i Dagen se detta? Ett skäl är att det politiska spelet i USA inte följer spelreglerna och då är det svårt att bedöma vad som faktiskt händer.
Jag ska ge er lite information (håll i foliehatten nu). Några av de repbulikanska kongressmän som tillhör Tea Party-rörelsen som bråkade mest och förhalade uppgörelsen gjorde det för att helt enkelt förhala och gjorde förmodligen så att USA tvingas betala 100 miljarder USD mer i ränta per år. Men det var väl destruktivt och opatriotiskt gjort frågar sig nu den skeptiske? Jo just det. Undrar vems intressen de tjänar? Inte sitt eget lands iallafall, oavsett var på vänster-höger-skalan de placeras av journalister. Alla är nämligen inte vad de utger sig för att vara, och tjänar inte alltid de som har valt dem.
/Marcus
PS! Angående vad som egentligen beslutades i kongressen läs här.
UPPDATERING (2011-08-12)! Thureson replikerar nu i Dagen och intar en sund skepticism till Tea Party-rörelsen. Men är nog fortsatt lite blind för vilken realpolitik Obama för.
