Frågan om hur många gånger Jesus skall komma tillbaka har auktaliserats på annan plats här på Aletheia och jag tycker det föranleder att vi går igenom några viktiga texter i den frågan.
Hur många gånger kommer egentligen Jesus att komma tillbaka?
Liksom alla dör genom Adam, så skall också alla få nytt liv genom Kristus. Men i tur och ordning: först Kristus och därefter, vid hans ankomst, de som tillhör honom. (1 Kor 15:22-23)
Vi kan klart och tydligt läsa att de som tillhör Herren skall uppstå vid hans ankomst. Men uppstår inte de som dött som martyrer under vedermödan i en uppståndelse senare? Nej, det sker visserligen ytterligare en uppståndelse, men det är inte de rättfärdiga som uppstår då. Bland dem som uppstår första gången finns nämligen de som dött under vedermödan och inte tagit vilddjurets märke på sig.
Och jag såg troner, och de som satte sig på dem fick rätt att döma. Och jag såg själarna av dem som halshuggits för Jesu vittnesbörd och Guds ord, dem som inte tillbett odjuret och dess bild och inte tagit emot märket på sin panna eller sin hand. De fick liv igen och var kungar med Kristus i tusen år. De andra döda fick inte liv förrän de tusen åren hade gått. Detta är den första uppståndelsen. (Upp 20:4-5)
Vi kan alltså se att det sker två uppståndelser från de döda: En i samband med Jesu återkomst och som gäller alla rättfärdiga - de som tillhör Kristus, och en andra som sker efter tusen år och som gäller de orättfärdiga.
När sker då denna första uppståndelse? Kan den ske före vedermödan? Nej, hur skulle då dessa som inte tagit emot vilddjurets märke kunna vara med? Om den första uppståndelsen skedde före vedermödan så går inte texterna ihop. Kan då Jesu ankomst ske före vedermödan? Nej, enligt 1 Kor 15:22-23 (se ovan) så sker ju Jesu ankomst samtidigt med uppståndelsen av de som tillhör honom.
Så vad kan vi läsa ut av detta? Jo, att vid Jesu ankomst så sker uppståndelsen av de som hör honom till och den ankomsten sker efter tiden med vilddjurets märke.
Då kanske någon invänder att 1 Tess 1:10 säger: … och vänta på att hans son, som han har uppväckt från de döda, skall komma från himlen, Jesus, som räddar oss från den stundande vreden. Om vi skall bli räddade från den stundande vreden så borde väl Jesus komma före vedermödan? Det beror ju på om det som menas med den stundande vreden är detsamma som vedermödan. Är den det då?
Men Herrens dag kommer som en tjuv. Den dagen skall himlarna försvinna med dån, himlakropparna upplösas i eld och jorden och allt som människan gjort där förgås. När nu allt detta skall upplösas, då måste ni leva heligt och fromt på alla sätt medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst, dagen som får himlarna att upplösas i eld och himlakropparna att smälta i hetta. (1 Petr 3:10-12)
Petrus berättar alltså för oss att Herrens ankomst inte är i början av vedermödan utan när jorden brinner upp på den sista dagen. Guds dag. Eller är det någon som tror att himlen kommer att försvinna eller att jorden skall upplösas i eld i början eller eventuellt i mitten av vedermödan?
Vi kan tydligt se att Jesu ankomst sker samtidigt med de rättfärdiga dödas uppståndelse. Detta kan inte ske förrän vedermödans tid är förbi. Samtidigt med denna händelse, den sista dagen, så är det också Guds dag. Den stundande vreden är inte detsamma som tiden för vilddjurets märke, det är Guds dag. Den sista dagen.
Och detta är hans vilja som har sänt mig: att jag inte skall låta någon gå förlorad av dem som han har gett mig utan låta dem uppstå på den sista dagen. Ty detta är min faders vilja: att alla som ser Sonen och tror på honom skall ha evigt liv. Och jag skall låta dem uppstå på den sista dagen. […] Ingen kan komma till mig utan att Fadern som har sänt mig drar honom, och jag skall låta honom uppstå på den sista dagen. (Joh 6:39-40, 44)
Jesu ankomst, uppståndelsen för de rättfärdiga och Guds dag, den sista dagen sker samtidigt. Åtminstone så samtidigt som 1 Kor 15:23 säger: Liksom alla dör genom Adam, så skall också alla få nytt liv genom Kristus. Men i tur och ordning: först Kristus och därefter, vid hans ankomst, de som tillhör honom.
/Haggaj
