[KULTUR & NÖJE, PERSONLIGT]
Den kristna rockgruppen Jerusalem är känd för de flesta inom skandinavisk kristenhet. Själv växte jag upp med deras musik då jag hade en äldre bror som spelade deras plattor för fullt och jag älskade deras sound redan som barn.
Låtar som ’Krigsman’, ’Noa’, ’Pappa vem har gjort?’ och för att inte glömma den odödliga klassikern ’Jag vill ge dig en blomma’, har berört och påverkat flera generationer sedan slutet av 70-talet och de fortsätter att beröra även nu.
Åren har gått och Ulf Christiansson är inte längre den unga rebellen som många av oss minns honom, men han är lika rak och radikal som han alltid varit även om han närmar sig pensionsålder. Just hans radikalitet har varit ett kännetecken för vad han och Jerusalem stod för. Där andra fegade ur och backade, stod Uffe på barrikaderna och ropade med en tydlig och stark profetröst.
Kanske inte alla tänker på Uffe som en profet, men att det är en gåva som finns i honom har jag själv fått erfara personligen då jag i en tid i livet höll på att gå under. När det stormade som värst kunde Uffe höra av sig antingen via mail eller genom att ringa därför att han kände på sig att han skulle ta kontakt, och för mig betydde det mer än han kanske någonsin själv anade.
”Det var värt alltihop” är titeln på hans självbiografi som omsider kommit ut och som många fler än jag väntat länge på. Det är en osminkad och väldigt ärlig berättelse om Uffes liv från barnsben och fram till idag och han sparar inte på historierna både på gott och ont. Det är också en bok om att våga göra det man älskar och tror på, även om det många gånger ser omöjligt ut. För oss som vuxit upp inom den karismatiska trosrörelsen är denna bok befriande härlig att läsa då den också visar att det kristna livet inte är så vansklig och komplicerat som vi fått inpräntat.
Uffe skriver givetvis också om åren på Livets Ord, vad det gjorde med honom och familjen och hur det också påverkade Jerusalem. Kontentan av åren på Livets Ord sammanfattas i en rubrik som återfinns i boken och som många människor med bakgrund i Livets ord kan skriva under på: ”Från brännande till bränd”. Det är givetvis inte bara negativa berättelser i boken från tiden i Uppsala. För oss som var med där då finns det många goda minnen med den musik som producerades av Uffe och som var ’stora’ sånger man sjöng med inlevelse. Eller vad säger ni om ”En mäktig våg, en mäktig vind…”?
Uffe berättar om kontroll och manipulation och om den osunda makten som låg i det Ulf Ekman och andra ledare i Livets Ord sa och gjorde, hur det påverkade hela hans familj och Jerusalem på ett sådant negativt sätt att enda utvägen blev att lämna församlingen och återvända till Göteborg. Han skriver följande under rubriken ’Hjälper inte att tiga’:
”Det finns dom som tycker att man ska gå vidare utan att prata om saker som hänt. Men ingenting fungerar på det sättet. Inte i ett äktenskap eller en familj, så varför skulle det vara tvärtom i en församling? Det stämmer inte. Det är mycket som har gjorts genom Livets Ords arbete som är bra, men det finns också saker som inte är så bra, och det skulle kunna undanröjas på en enda dag om det kom ett enkelt förlåt. Det är oftast stoltheten som hindra oss från att säga det ordet.
Men jag måste ärligt säga att jag inte sett någon vilja att ta tag i det som gjordes och sades. Det har mera förtigits. […] Vi kan inte fortsätta att sopa under mattan i det oändliga. När man pratar med människor som farit illa på Livets Ord är egentligen deras enda önska att få höra ett förlåt, det är allt! Inte därför att man måste be om förlåtelse, utan därför att man vill!”
Avsnittet om Livets Ord i Uffes bok är på många sätt en brandfackla som belyser det många människor med bakgrund från församlingen vittnat om under ett antal år. Jag hoppas att den kan vara ett av flera bidrag som på sikt kan öppna upp för en rejäl och genuin förlåtelsesprocess för alla de människor som farit illa på Livets Ord.
Givetvis handlar boken om så mycket mer än Livets Ord och för den som varit och är fan av Jerusalem är denna boken något du inte kan vara förutan. Framförallt är boken en berättelse om Uffes liv och vad Jerusalem varit och är. Den resa vi får följa med på där Uffe berättar om gruppens många turnéer och vad de tillsamman upplevt är guld värt för oss med ett hjärta för Jerusalem.
Ulf Christiansson är rösten som inte går att tysta just för att han drivs av kärlek till sanningen och vet att Guds hjärta bankar för detta. Det finns kärlek bakom Uffes ord och personligen tror jag att kombinationen av radikalitet och kärlek är en av hemligheterna bakom personen Ulf Christiansson. Åtminstone är det min erfarenhet.
Jag rekommenderar boken på det varmaste och hoppas att du liksom mig får en läsarupplevelse som du kan ta med dig vidare. Boken köper du hos Sjöbergs Förlag och när du har läst den vore det roligt att höra vad du tyckte.
Avslutar med orden som kännetecknar Uffe och som han alltid avslutar när han skriver mail:
”Love”
/Andréas Glandberger
